En "normal" januari (och februari) består av -20, inte +3. Men inget är som det brukar numera. Forskarna skyller på ozonlagret, jag tror att jorden alltid haft cykler med kallare o varmare väder. Om det inte är så, hur kommer det sig då att isen från istiden smälte bort. Och hur kunde det bli istid över huvud taget om det inte har varit kallare? Fast vi har haft en "vanlig" januari också med -25 i några dagar. Brrr....

Dagens träningsdagbok...

MYRAN: Longerade som uppvärmning/avrastning. Lugn, fin o jag hann tänka "idag går det snabbt" fast jag av erfarenhet VET att hon måste galoppera av sig ordentligt före ridning då hon har vilat en dag. Mycket riktigt, efter ca 10 min kom Myran helst plötsligt på att hon hade mycket energi i kroppen så det var bara att låta henne springa/jobba bort den.

Sitter man upp på Myran med för mycket energi är det som att sitta på en levande bomb som man aldrig vet när den ska brisera åt alla håll samtidigt, som en kedjereaktion. Säkrast för oss båda är att tömma ut en del av den energin från backen. När jag väl satt upp tränade vi lösgörande arbete. Tempoväxlingar o åttvolter var dagens recept. Hon blev ganska mjuk o följsam i slutet. Jag kände mig nöjd o Myran såg nöjd ut.

BORE: Värmde upp med volter o mycket framåt för att få igång bakbenen o ryggen. Tränade sen på öppna i trav o galopp. Styrkan för öppna i galopp finns inte riktigt ännu så det  blev mer som bogen in. Ruskigt tungt tycker Bore så det blev ett ganska kort pass.

HADJAK: Tömkörning för första gången. Förstod först inte alls varför jag gick bakom?! Det är väl ändå fel? När det väl kopplade att jag skulle vara där gick han fint framåt. Hadjak testade lite olika lösningar för att ta sig till Bore i hagen, bla att hoppa ner i diket. Inte särskilt smart då det var snö upp till magen. Efter det försöket lydde han jättefint på mina hjälper. Tränade på halt o igångsättning. Mycket lättlärd! Tränade på att stå på gången o vänta medans jag skottade ut. Stod stilla o fint till skillnad från i förrgår. Då hade han inte alls tålamod att vänta...

/Anna